Tuesday, April 15, 2008

Mediapåverkan

Igår fick jag en handfull mejl och SMS om att tända ett ljus för Engla vid en viss tidpunkt på kvällen. Då kände jag att något hade gått för långt. På ett sätt är det rörande att så många människor bryr sig om den här händelsen, men varför är vi så engagerade? Hade vi reagerat lika starkt om flickan hittats genast, även om hon redan var död? Om inte pressen publicerat foton på henne? Om inte omständigheterna varit så vardagliga (hon cyklade hem från en kompis, och var nära hemmet när hon kidnappades)? Om det inte varit en sjuk man som impulshandlade?

Bara några dagar innan Engla försvann mördades två små barn i sitt hem. Förtjänar inte de ett tänt ljus? Varför engagerar inte den tragedin lika mycket?

1 comment:

Anonymous said...

Det är klart att media påverkar. Det är en av deras uppgifter, att påverka och väcka debatt och känslor.
Vad de skriver och visar påverkar oss oavsett om vi vill eller inte. Man kan undra vad det är i det här fallet som gör att de lyfter fram just det bland alla tragiska händelser, om det är hennes namn, det osannolika eller något i mannens handlingar. Jag väljer att inte filosofera i det speciellt mycket utan är mer varm över att åtminstone ett barns onda öde har uppmärksammats. Det får aldrig, aldrig bli "normalt" eller ouppmärksammat sådant här.

Engla var värd en tanke, ett ljus, inte för att media tog upp det, utanför att hon är värd så mycket mer än ett ljus, hon var värd livet! Och det var de båda andra barnen också! Och alla andra som inte ens hamnar i tidningen.

När jag tände mitt ljus till Engla, tände jag det för så mycket mer än bara för henne. Jag tände det även till de två andra barnen, till våldtäktsoffret här i området och till andra som nyss blivit drabbade av ont. En tanke om att världen inte är som jag vill. Jag tände ljuset för att visa min omgivning att jag bryr mig och inte accepterar att mord och kidnappning håller på att bli något man rycker på axlarna för.

Och jag tror att de flesta som hörsammade djungeltrummans bud gjorde likadant. Att få känna att man gör något gemensamt och få uttrycka sina känslor på ett enkelt sätt gjorde det än mer symboliskt.