Inställningar till föräldraskap

En del blivande föräldrar säger att de inte tänker ändra på sitt liv det allra minsta. Andra gör sig till martyrer och ger upp allt de tidigare tyckt om att göra. Jag försöker tänka på hur jag själv skulle vilja bli behandlad. En bekant sade att deras lilla barn från början måste lära sig att sitta ensam i baksätet när de åker på långresor. Det är säkert bekvämast för föräldrarna att kunna sitta fram och inte behöva underhålla barnet, men skulle jag själv vilja sitta övergiven och bakåtvänd i tio timmar (med raster får man hoppas...) medan de som förväntas bry sig om mig mest sitter tillsammans någon annanstans? Nej, jag skulle nog gärna vilja vara med. Alltså sätter jag mig bak med dottern när vi åker bil. Vill jag själv gå på fest i en annan stad en timme innan det är läggdags? Nej, inte riktigt. Där skulle vi förstås kunna ta med barnen, ta på pyjamas där och låta dem sova på hemvägen. Det händer att vi är hos vänner i stan sent och nattar barnen där. Men just fest och resande på kvällen är ingenting som jag har lust till i det här skedet av mitt liv.
När det gäller egna intressen, så är kompromisser A och O. Många har frågat mig om jag inte skall ta ner min vävstol nu, för att ge plats åt barnens leksaker. Det tänker jag inte. Barnen leker med liv och lust runt min vävstol, och får sitta på vävpallen bredvid mig om de vill. Jag väver inte mer avancerade saker än att jag omedelbart kan släppa det jag har för händer när det behövs. Dottern fick följa med på musikläger när hon var fyra månader, hennes pappa var med henne under lektionerna och jag hoppade över en del pass för att kunna vara med dem lite mer. Ett par vänner älskar att vandra, och skaffade en bärstol till sin son och valde att göra kortare turer.
Ibland kan intresset kräva barnfrihet. Om det finns barnvakt eller en andra förälder som kan ta hand om barnen så är det inga problem, så länge båda föräldrarna är överens. En viss del av sitt "gamla" liv kan man behöva behålla för att kunna vara en bra förälder.

Hopprep

Måste bara dela med mig...
Barnens syssling var här för en vecka sedan och hoppade hopprep. Detta imponerade stort på dottern, som nu lägger hopprepet över axlarna och hoppar jämfota. Så kan man också göra!