Nattning på sommaren

På sommaren har vi inga tider att passa och softar mest omkring hemma hos mormor och morfar. Vi sover i deras svala källare och sover därför riktigt gott. Och länge.
Därför blir det sena kvällar.
I tisdags hade sonen sovit en stund på dagen. Gör han inte det, så brukar han bli ordentligt trött framåt åtta-nio och somnar då ganska lätt framför någon film eller på en cykeltur. Nu när han hade sovit blev han inte trött förrän vid halv tio, då han fick pyjamas. Men sova ville han inte, han ville titta på Spöket Laban eller vad det nu var. Vid samma tid tyckte jag att det var dags för dottern att bada lite i badkaret för att tvätta av sig solcreme och saltvatten. Badade gjorde hon länge och väl och sprang sedan omkring en lång stund innan hon vid elva fick nattlinne. Då ville hon gå ut igen, och sjöng och dansade på altanen. Halv tolv gick hon och lade sig, men låg och snattrade som vanligt. Då fick även sonen lägga sig. Det blev tyst ganska snart, men när jag en halvtimme senare själv skulle krypa ner i stora familjesängen, så sade han glatt: "NU kom mamma!" Men sedan somnade han.
Igår skulle vi åka till Söderköping, och fick väcka barnen framåt elva (det var rekord, annars brukar de vakna runt halv tio eller tidigare). Det var nära att Tore somnade i bilen, men det gjorde han inte så vi trodde på en tidig kväll. Strax efter nio fick han duscha och få pyjamas, men då verkade han inte särskilt trött utan ville titta på Myrorna (Fem myror är fler än fyra elefanter). Det fick han, men vid tio låg han i sängen.
Halv tio duschade jag dottern och satte på nattlinne och tyckte att det var dags att sova. "Sen", svarade hon. "Nej, nu" försökte jag. "Sen", upprepade hon bestämt och gick och lekte med mormor. Två timmar senare låg hon i sängen, men hoppade och studsade så att lillebror blev störd. Men vid midnatt var det lugnt i alla fall.
Många kvällar lägger jag mig samtidigt som barnen, men den enda skillnaden är att dottern då hoppar och klättrar på mig istället för på lillebror. Hon somnar inte särskilt mycket tidigare för det. Men som sagt, vi har inga tider att passa, och när dagis väl sätter igång så vill jag tro att de är trötta lite tidigare än såhär. Det blir också lättare att lägga sig när det inte är fullt dagsljus ute.
Vi kämpar inte heller med att få barnen att sova, det är en strid vi vet att vi inte kommer att vinna. Vissa barn blir helt omedgörliga när de är för trötta, så att man helt enkelt måste försöka tvinga dem att sova för deras eget bästa, men våra blir mest fnittriga eller väldigt stilla. Det där med att kunna se en sommardeckare i lugn och ro på kvällen, det får vi ta senare i livet.